Min första tanke så fort telefonen ringer är "jag har ingen ursäkt". Ska det vara så? Inte törs jag säga ifrån heller, att jag inte vill. Fast törs är nog fel ord. Det är väll snarare så att min goda uppfostran hindrar mig från att vara oartig och att avbryta mina åtaganden. Tackar så mycket för det. Men man ska ju vinna i det långa loppet om man är snäll och artig... kanske..
Det som stör mig mest är att jag blir orolig över hurvida de blir arga på mig om jag inte svarar eller säger att jag inte kan. Har ju bara varit där och jobbat en gång nu så de vill kanske ha valuta för pengarna de la på att lära upp mig. Borde strunta i det. Kommer ju inte direkt be om några referenser därifrån endå.

Men man behöver nog kanske dessa skitjobb för att inse att det finns något bättre för en där ute någonstans. Det gäller bara att komma på vad det skulle kunna va. Nån gång sitter man förhopningsvis där och tänker tillbaka på vägen dit. Hur mycket kommer då kännas nödvändigt? Tänk om man inser att mycket var bortkastad tid? Borde man inte ägna sig åt saker som känns värdefulla för en själv? Så man kan känna att ja, jag har gjort det bästa av mitt liv, jag ångrar ingenting!

Så vill jag leva. Så ska jag leva. 

Har kollat upp ekonomin och även om jag inte jobbar där i sommar så kommer vi överleva. Det jobbiga blir för mig att överleva utan att ha nåt att göra. Men jag tror nog att jag kan lyckas sysselsätta mig. Om inte annat kan man ju alltid hoppas på att jag får ett annat sommarjobb. Har ju trots allt några ställen som skulle kunna erbjuda mig något. Får vänta och se. Och så får vi se om jag tycker att de förtjänar mig.

• Solen skiner! Det är 24 alternativt 32 grader ute, berodende på vilken termometer man vill förlita sig på.
• Jag har fått penger och kommer att få mera imorgon!
• Har snart ett jobb i sommar! (bara ett litet antagande, finns inget som stödjer det påståendet men jag vill att det ska va så)
• Min älskling bor hos mig!
• Slipper nog jobba i helgen! Om det blir nåt så kanske det bara blir en halvdag o det vore så mycekt bättre än en hel på 12 timmar!

tog nog slut där.. räcker långt för att jag ska va på bra humör iaf! Har jag tur så blir det ingen kris i ekonomin om jag inte får ett sommarjobb! Har fått pengar nu så det räcker till hyran under hela sommaren!!
Lustigt att pengar kan göra en så glad. Lite fel att man inte kan vara lycklig utan, borde man kunna va! Men just nu känns det som om jag kan andas ut lite. Må hända att jag kanske inte har nått jobb i sommar, men jag har i alla fall sökt sommarkurser som jag kan få bidrag för, även om det inte blir så jättemycket så ger det lite klirr i kassan.

Är sugen på att gå ut och lägga mig på en filt och läsa byggfysik.. men blåtta åsynen av alla grannarna gör mig smått tveksam. Vill ju gärna vara ifred om man säger så. Nästa vecka ska vi gå till eidar och se om de har nån annan trevlig lägenhet som vi kan få. Vill de veta varför vi flyttar så kan vi ju hitta på en hel massa anledningar.. de är ju lite sanna allihop...

Måste ta tag i disken innan Arvid kommer hem.. förbereda maten vore bra det också..

Alltid när jag är bakis blir jag så jäkla hungrig. Förstår det inte. Är inte kul alls, speciellt inte när det går så långt att man faktiskt blir illamående av att man måste äta nåt istället för att va illamående eftersom man är bakis. Det är nått bakvänt med mig tror jag.

Måste gå o sova snart.. nu.. Ska upp till skolan imorgon.

Vill ha trädgård!!! Så tråkigt att bo i lägenhet när det är fint väder. I alla fall om man bor i mitt område. Går ju inte att gå ut o lägga sig på gräsmattan såvida man inte vill umgås med alla grannar.. och då menar jag verkligen alla!! De lär ju inte lämna en ifred heller för den delen. Det räcker att gå utanför porten för att det ska börja tjoas efter en. Blir så trött på't! Och inte får man nån sol på balkongen heller. Jäkla felkonstruerade hyreshus!! Nästa helg flyttar ju Arvid hit så då ska vi ju börja titta på nån annan stans att bo. Han vill ju hyra ett hus, men lycka till o hitta ett som ligger tillräckligt centralt för att jag ska gå med på det!

Nähä.. sova va det...  God natt!

Har nu äntligen kommit hem igen efter helgen hos hela tjocka släkten i östergötland! Har nog hälsat på alla som går att besöka under dessa dagar. I fredags var jag och handlade i Linköping med syrrorna eftersom vi var tvugna att hitta en pressent till mamma som skulle grattas under denna visit. Fick bråttom hem till mamma som skulle bjuda på mat. Blev nog en timme sena, men inte mycket att göra åt. Va tvugna att åka förbi Arvids mor och far först också och plocka upp Arvid så han också kunde vara med och äta. Fika fick vi också. Det blev en picknickkorg och så drog hela sällskapet ner till reningsverket (låter jätte mysigt eller hur?!) och satt i solen och åt bullar medans Joel testade på att köra mc. Fredagskvällen tillbringade vi faktiskt hemma i lugn och ro framför tvn.

I lördags bjöds det på påsklunch hos mormor och Nisse. Kom försent dit också, men det gjorde ju inget eftersom maten ändå aldrig är klar i tid där. Joel skulle övningsköra motorcykel ner till Borghamn så mamma, som ska handleda, lånade Arvids mc. Väl hemma igen så var det dags för kvällsmat, det blev kebab. Alla pizzerior hade tydligen stängt så vi fick snällt äta på sibylla. När vi var mätta och belåtna åkte vi hem till Arvids mor och far för att inspektera deras villa i väntan på att Tessan och Joel skulle komma hem så vi kunde hälsa på dem. Jag gjorde mitt bästa för att övertyga Arvid att vi inte ska ta över gården som hans föräldrar gärna vill att vi gör någon gång i framtiden. Jag vill inte bo där, punkt slut! Hemma hos Tessan och Joel fick Arvid äntligen se på sin film Offside som han tjatat om så länge. Sen var klockan så mycket så det var dags att sova för länge sen. 

Söndag skulle ha varit en lugn dag, men det blev det förståss inte. Vi åkte till Arvids mormor och hälsade på så hon inte tror att vi har glömt bort henne. Hon va inte alltför kinkig och det gick nästan att prata med henne den här gången. Skulle hem till mamma efteråt och käka påsklunch och kom förståss försent eftersom det alltid är svårt att komma ifrån Arvids mormor. Hon vill inte att man ska gå så det blir en stor prossedur när det är dags att bryta upp. Efter lunchen åkte Arvid iväg och skulle fixa bilen eftersom den ska besiktas snart, jag stannade hos mamma och följde med henne in till Mantorp när hon skulle på visning. Det visade sig dock att det inte va nån visning, hon måste ha tagit fel på dag/klockslag. Sen bar det iväg hem till pappa för att få lite middag där. Kom på att jag måste åka förbi min moster och hämta symaskin jag skulle få, så fick åka dit. Fick en kopp te där och satt o pratade. Stackars Arvid fick se Toms bilsamling så han trodde han aldrig skulle komma därifrån igen. Så äntligen kom vi hem sådär vid halv tio. Gosade upp oss framför tvn tills vi somnade.

Idag åkte vi en snabb sväng förbi Anna och Melker för att få hälsa på lilla Emil. Va ju så längesen jag var där. Grabben var hur gullig som helst. Är dock inte sugen på en egen än, är alltför skrämmand fortfarande. Åkte till pappa för att få lite mer påskmat i magen. Kom försent som vanligt. Fick ett påskägg efter maten, och sen fick vi skynda oss iväg till affären och köpa en blomma till mamma. Gjorde ett eget arrangemang som vi (dvs jag) fick slänga ihop lite snabbt och så for vi till mamma och grattade henne. Fick massa kakor, tårta och så till sist kvällsmat. Vid det laget var det dags för mig att åka hem till mig här i Trollhättan. Fick ta det lungt på vägarna och körde faktiskt helt lagligt hela vägen hem! Har ju fått på sommardäcken så det va inte så kul när det kom snöblandat regn, men vägbanan var varm så det gick ju köra.

Nu sitter jag här hemma. Kan ta det lungt. Imorgon ska jag till skolan hade jag ju tänkt och sen ska jag jobba. samma sak nästa dag. På tordag ska jag bara jobba, fredag vet jag inte än. Vill de att jag kommer så kan jag ju göra det. Arvid kommer hit på fredag så då ska vi väll försöka hitta på nåt skoj. Han är lättroad så det blir nog inte svårt! *hehe*

Måste ju göra som alla andra, så jag måste ju också ha en blogg.
Ve den som inte faller för grupptrycket!