De senaste dagarna har gått åt till att rensa, sortera och dela upp alla ägodelar här hemma. Egentligen borde det vara svårt och jobbigt, men på något konstigt sätt så känns det bara bra och jag längtar efter att få bli bara jag. Elakt kanske? Jo, jag känner mig nog lite elak när jag känner så... efter så många år borde det kännas mer. Det kanske beror på att det trots allt fortfarande är som vanligt. Bara mer ärligt.

Har burit ner gamla lådor från vinden och rensat igenom. Hittade massor med gamla grejer som jag har samlat på mig genom åren och vilka minnen som väcktes till liv! Det blev många "Åh, den här!" och "Se vad jag hittade!". Men ny har jag slängt mycket av det. Sånt som egentligen är onödigt att spara på. Men ett litet sting i hjärtat fick jag nog allt när jag släpte mina minnen ner i sopsäcken. Nu kommer jag aldrig mer få rensa igenom mina gamla minnen igen...