Sitter i min brassestol på balkongen insvept i min salta-katten-filt med en kopp te i handen. Balkondörren står öppen in och musiken strömmar tyst ut i bakgrunden. Solen är på väg ner och mörkret börjar sakta komma närmare.

Här sitter jag och tittar upp i skyn. Ser de grå molnen sakta, sakta svepa förbi. Känner vinden fläkta lätt mot min kind och känner dofterna den för med sig. Det doftar syrener. En härlig doft. En doft som påminner en om gågna somrar. En doft som får en att tänka på skolavslutning. Kanske jag skulle ta och gå ner och plundra med mig några syrenkvistar upp till lägenheten? Bara för att få känna doften i morgonbitti när jag vaknar?

Tar ett djupt andetag. Sommaren är härlig. Så här vill jag sitta varje sommarkväll. Sitta på balkongen och känna doften av naturen. Känna hur naturen saka förändras, hur sommaren passerar och hösten introduceras. Känna hur naturen lever. Känna att jag lever.

Hur ska jag överleva en hel sommar utan balkong?!